Cartner, Annette & Johansson, Sanna (2012), Pedagogernas förhållningsätt till fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan. Lärarutbildningen: Malmö högskola Vi är två blivande förskollärare som läser sista terminen på Lärarutbildningen på Malmö högskola. Vi fick vårt intresse för motorik och fysisk aktivitet när vi läste sidoämnet Lek, rörelse och hälsa 1, 15hp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar för att stimulera barnens grovmotorik och rörelse i förskolan. Vi utgår från följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan? Hur talar pedagogerna om den fysiska aktiviteten och grovmotoriken i förskolan? Vi diskuterar relevant forskning kring rörelsen och motoriken.

?I den här studien undersöks sambandet mellan motorik och lärande. Syftet är att teoretiskt och empiriskt få ökad förståelse för hur elevers motoriska utveckling påverkar lärande. Studien utförs med hjälp av litteraturstudie och lärarintervjuer. Mina frågeställningar är:Hur utvecklar barn sin motorik? Vad betyder motorik för lärandet? Hur arbetar förskolelärare och klasslärare med motorik?Lärare har en viktig uppgift att arbeta med motorik både i förskolan och i skolan för att barnen ska utveckla sin motorik.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur förskollärare tänker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jämfört med för femton år sedan. Vi vill även skapa en förståelse för varför och hur en eventuell förändring har skett. Detta gör vi genom att fråga hur pedagogens förhållningssätt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jämfört med för femton år sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk träning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jämfört med för femton år sedan och det är främst tre faktorer som påverkar hur mycket det blir ? tid, gruppstorlek och medvetenhet.

Studien bygger på en enkätundersökning som är riktad till specialpedagoger/speciallärare i Malmö och Kalmar med omnejd. Syftet har varit att kartlägga hur specialpedagoger/speciallärare uppmärksammar barn med motoriska svårigheter. Vi upplever att betydelsen av den motoriska utvecklingen har kommit lite i skymundan. Debatten om motorik var hetare för tio år sedan. Motoriken har stor betydelse för barnets hela utveckling.

Hästunderstödd terapi är en behandlingsmetod som baseras på att hästens dynamiska rörelse överförs till ryttaren och således påverkar dennes rörelse. Även psykosociala funktionerna påverkas av hästunderstödd terapi. Personer med neurologiska sjukdomar har ofta en försämrad grovmotorisk förmåga och livskvalitet och är därför i behov av en helhetlig behandling med effekter på både fysisk och psykisk funktion. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka effekter och det vetenskapliga stödet för hästunderstödd terapi på grovmotorik och livskvalitet hos personer med neurologiska sjukdomar. Metod: Totalt inkluderades 19 artiklar som analyserades enligt ICO-metoden.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger ser på motorik i förhållande till lärande samt ta reda på hur de arbetar kring detta. Vi kommer att utgå ifrån ett pedagogperspektiv då det är deras syn på motorik och lärande vi önskar undersöka. Våra frågeställningar under arbetet kommer att vara: ? Hur ser pedagoger på motorik i förhållande till lärande? ? På vilket sätt ger pedagogerna eleverna möjlighet till att utveckla sin motorik eller få tid till rörelse i klassrummet? ? Hur uppfattar pedagogerna att motorisk träning påverkar lärandet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sju pedagoger på en skola i en medelstor stad i Skåne. Fem av pedagogerna valdes ut med hjälp av snöbollsmetoden utifrån kontakt med de två första via mejl.

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli så bra som möjligt måste de lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning är att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte är fokus för oss. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, på åtta olika förskolor för att undersöka detta.

Vårt syfte med arbetet var att utveckla barns motorik med hjälp av musik. Vi oberverade två barngrupper med sammanlagt sju barn i åldrarna ca 1 till och med 3 år, på två olika förskolor. Vid observationerna använde vi oss av videokamera för att få en bra grund att analysera hur musiken påverkade den motoriska utvecklingen. Vi utförde först rörelseövningar utan musik, sedan rörelseövningar med musik. Vi såg att barnens motorik utvecklades, och hur musiken påverkade den motoriska utvecklingen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka eventuella samband mellan motorik, självkänsla och inlärning. Då ett positivt samband mellan motorik och inlärning påvisats i forskning, har vi intresserat oss för självkänsla som en mellanliggande dimension. Vi har genomfört en litteraturstudie där befintlig forskning analyserats ur ett helhetsperspektiv med hjälp av KASAM (Känsla Av SAMmanhang) som teoretisk tolkningsram. Som kompletterande undersökningsdata har vi använt ett intervjumaterial. Vårt resultat visar att mycket talar för att nämnda samband existerar, och att självkänsla är en viktig del i det helhetsperspektiv vi försöker framhålla på fysiska och mentala grunder för lärande..

I dagens samhälle är barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hälsoproblem hos många unga. Vi har valt att titta på hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk träning i skolan, och om alla barn får möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill även se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlärning.Undersökningen vi har gjort bygger på intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlärning, då detta påverkar barnens koncentration. Resultatet visar att många pedagoger är medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utsträckning på de olika skolorna..

Examensarbete 15 hp Lärarutbildningen Höstterminen 2008ABSTRAKTHanna Kroon, Sandra Sandström och Anna SvenssonMotorik och lärande - hur verksamma pedagoger resonerar kring relationen motorik och lärandeMotor ability and learning - the relationship between motor ability and learning from teachers point of viewAntal sidor: 29Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på relationen motorik och lärande samt vilken betydelse detta har i pedagogers vardagsarbete. En enkätundersökning skickades ut till verksamma pedagoger och riktade sig till lärare i grundskolan. Dessutom användes adekvat litteratur och vetenskapliga artiklar inom området. Litteraturstudien visar på en splittrad syn gällande betydelsen av motorik för elevens lärande. Däremot framhålls att det finns ett indirekt samband.

Motorik och perception är viktigta delar i alla barns utveckling,men hur viktgt är det för banrets skrivinlärning. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur pedagoerna ser på sambandet mellan motorik, perception och skrivinlärning och vad säger forskningen.Vad gör pedagogerna om de ser att barn har problem med motrik, perception eller skrivinlärning för att hjälpa barnet inom dessa områden. Hur påverkar det pedagogernas arbete samt hur påverkar det barnet om denne har sårigheter inom motrik och perception..

Arbetets art: C- uppsats 10 poäng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi är två blivande förskollärare som läser på lärarutbildningen i Malmö. Under våra sidoämnen läste vi 40 poäng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det ämne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan på ett medvetet sätt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger på två förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i så fall studera hur de arbetar. Vi ville också se hur pedagogerna tänkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktär.

Forell, E. & Holmström, E. (2010) Sex förskollärares syn på och arbetssätt med motorik, motoriska svårigheter och rörelse i förskolan. Examensarbete i pedagogik, 15 hp. Lärarprogrammet.

Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande.